100 från LIA Kom....
Idag tog jag och några kollegor från SMO en tur till Täby för att besöka SSRC (Storstockholms räddningscentral) där fick vi träffa larmoperatörerna och bli omkring visade av den Operativa chefen. Det var kul att se människorna bakom rösterna som larmade ut och hur dom systematiskt gick till väga för att sålla och utvärdera samt bedöma de larm som SOS112 tog emot och begärde medlyssning på. I korthet fick SSRC ett larm om medlyssning, det betyder att man lyssnar på samtalet mellan inringaren och larmoperatören på 112, därefter bedömer och försöker skapa sig en bild av hur alvarlig och vilken omfattning olyckan har. Larmet skickas sedan ut till Stationerna och därefter tar man över räddningstjänstdelen av samtalet. Dessa larmoperatörer pratar alltså inte med inringaren utan styr bara vilka resurser som skall larmas och sättas i bruk. Här har OC (Operativa Chefen) nästan obegränsade medel och makt, dagens kommentar (med glimten i ögat) var ” jag vaknar på morgonen och undrar hur mycket kommer jag få bestämma över idag”.
...
Först vill jag be er kollegor som upplevt det som att jag svikit ert förtroende om ursäkt. När jag skrev mitt inlägg kände jag den frustration som jag vet att många av oss känner inför vår utbildning, att det ställs för låga krav ifrån skolan. Jag skriver bloggen helt ifrån hjärtat och redigerar inte det som skrivs, lika lite som jag censurerar eller försöker dölja dålig press. Jag vill att ni ska veta att jag bryr mig väldigt mycket om de åsikter ni har och tar till mig det som sagts.
Så för att förklara och förtydliga några av de saker jag skrev:
När jag skriver om ”skolans nivå” är detta inte riktat gentemot eleverna utan ett missnöje från min sida att det ställs för låga krav vid tex examinationer och tentor.
Mitt inlägg handlade sedan om vad vi kan göra för att förbättra oss, dvs ställa kraven på oss själva och det kom helt klart ut fel. När jag läser det igen låter det som att alla SMOáre är lata och oengagerade, vilket inte är fallet och det var inte min mening. Jag ber om ursäkt om till de som tagit detta på fel sätt men förstår hel klart varför. Jag ville visa på hur det kan vara och vad man själv kan göra för att påverka sin egen studiesituation genom att engagera sig och dra nytta av de resurser vi har på ön, gärna redan ifrån början.
Det ska vara sagt att jag själv strävar efter att göra mitt bästa och vill att mina kollegor gör detsamma. Sen har vi alla våra svagheter. En av mina var att inte tänka till innan jag tryckte på send… ibland glömmer jag bort att det som skrivs här kan påverka fler än mig själv. Ingen är perfekt och jag medger utom tvivel att även jag är en av dom.
För det vill jag be er om ursäkt och lova bättring…
Det vi gör idag räddar liv imorgon…
Räkna tyst till 25 och sista 5 högt....
Idag har det varit ovanligt många larm på söder under mitt pass.. visserligen Automatlarm och falsklarm majoriteten av dom men ändå…
Dagens intressantaste händelse var ett SALSA- larm. (Hjärtstopp) där jag fick pröva på att utföra kompressioner, jag och en kollega bytte av medan ambulanspersonalen hanterade mediciner och luft och ovanligt nog så återfick personen sin egna puls. Det var naturligtvis en helt annan sak att göra detta på en riktig kropp och jag lär sent glömma min första gång, mycket adrenalin och fokus på uppgiften. Det har helt enkelt varit en mycket givande dag idag.
Imorgon innan jag går på kvällsskiftet skall jag åka med Brandinspektörerna på en tillsyn för att se hur en sån går till, på tisdag nästa vecka är det inbokat ett studiebesök på SSRC i täby också, mer om det senare…
Hoppas ni har det bra där ute, idag värdesätter vi livet lite mer.
Ställ krav på dig själv...
Livet som SMOáre är inte bara att göra det som skolan kräver av oss, vi måste kräva mer av oss själva, för skulle det ligga på skolans nivå är jag alvarligt orolig för Svensk räddningstjänst framtid. Du skulle mycket väl kunna ”Glida” igenom den här utbildningen utan att behöva anstränga dig särskilt mycket. (Tyvärr).
Jag ser att det finns en förbättringspotential i utbildningen där bla. Högre krav från skolan, en bättre disciplin från eleverna, är en del av lösningen. De flesta är disciplinerade när det kommer till fysisk träning, men vad hände med Egenträning, fördjupning i Svensk räddningstjänst´s framtida problem som Dimensionering av styrkor, IVPA , Löneutveckling, Yrkesstatus, Breddat uppdrag, rekrytering? Att engagera sig i helheten lockar inte så många som ”Bara vill jobba Operativt”, men vill man bli riktigt bra kräver det engagemang. Sen om man väljer att bli grym på den rent operativa delen av svensk räddningstjänst för att man tror på det som modellen för framtiden så lär man väll EGENTRÄNA DÅ! Gå på det tills det blir mörkt… jag saknar Disciplinen att bli riktigt bra hos många av mina kollegor. Har man bra fysik tycker många att det räcker. Men räddningstjänst är inte bara fysik….!
Själv har jag i den andan deltagit i MSB´s och Brandskyddsföreninngens Seminarium om ”brandskydd i flerbostadshus” som arrangerades gratis i Stockholm idag. Mycket kände jag igen från Säkerhetskurserna på skolan, men då jag snart ska göra min S-LIA (Praktik) på Sundsvall´s Kommun där jag kommer jobba med deras ca 300 fastigheters SSA arbete i 10 veckor nu framöver kändes det helt rätt att fräscha upp mina kunskaper i ämnet. Så det blev helt perfekt för mig… föreläste gjorde BLA. IF försäkringsbolag, Räddningstjänsten Syd, MSB, brandskyddsföreningen och några olika experter i juridik och fastighetsskötsel. Det var mycket matnyttigt att få höra hur andra aktörer än räddningstjänsten såg på våra gemensamma problem.
Vad som är viktigt att minnas mitt i allt är att det faktiskt är Jag som betalar för att gå den här utbildningen, ca 140 tusen i studieskulder samt minst 200 tusen/ år i förlorad arbetsinkomst, det blir över en halv miljon på den tid jag utbildar mig, då gäller det att ställa krav på sig själv att inte slösa bort tiden och de resurser man faktiskt har tillgång till… så för er som går utbildningen forsätt kämpa och till er som ska gå den, tro inte att du ska glida igenom det här utan nyttja tiden till någonting positivt. Det är DU! som betalar notan, glöm inte det…
tog 3 bullar på fikat bara för att få lite extra valluta idag… nu är det dags att träna bort dom…
ha det king så hörs vi…
Sommarvick..
Nu är jag åter Katarina och förra veckans testande ligger bakom mig. Har faktiskt redan fått svar från både Boden, Luleå och växjö. I Luleå är jag 1á Reserv, med möjlighet till deltidsvick. Växjö har fyllt sina platser men hör och häpna…” Boden vill ha en Brandaspirant i Sommar.. .! ”
Ska svara dom i början av nästa vecka, vilket känns som ett självklart svar egentligen. Tänk att jag ska få jobba som Brandman under sommaren!, sen spelar det för min del ingen roll vart, jag hade kunnat Jobbat på Månen… men ju mer jag tittar på Boden så ser jag fördelarna med att testa på den typen av ort. I min helhet är det ju en rak kontrast till Storstockholm där jag nu har erfarenheter, vilket bara ökar min bredd. Så ur en utbildningssynvinkel är det optimalt. De Styrkeledare jag träffade på testerna verkar alla vara min typ av folk, jag fick ett förtroende för dem och jag tror jag kommer trivas där.
Sen ligger det ju bara 3 mil från Luleå och min fiskekamrat Ola, så det lär bli en hel del fiskande på fritiden. Norrland på Sommaren lär vara riktigt vackert, och det ska bli kul att uppleva det.
Valet av min LIA´-s Plats är fortfarande oklart. Jag har hört av mig till Sundsvalls Kommun om att få göra LIA hos deras säkerhetsansvarige, med kommunens alla fastigheter som objekt (CA 300 st) lär det ge mig en bra bredd på olika verksamheter, vilket också lär/borde vara meriterande när man söker jobb sen.
Nej nu ska jag gå och laga mat, så hörs vi snart igen gott folk…
På tåget....
Då är man återigen på ett tåg, den här gången söderut mot Växjö, börjar lära mig att skriva inlägg via min iPhone vilket är en stor seger för mitt ego. :)
Testerna i Luleå gick jättebra, av 66 möjliga poäng tog jag hem 64. Så jag ska inte klaga. Trotts ett missöde på rodden lyckades jag kamma hem en 10 där. Lyckades nämligen halka av sätet och fick ro de sista 70 meterna sittandes på stången. Tur att armarna höll.
Det var extra kul att stöta på lite klasskamrater oxå. På mina tester till Attunda var det nästan uteslutande gammal smo'are som gått utbildningen för evigheter sen, ja till och med brandingengörer som ville närmare storstaden.. Hoppas jag står mig starkt i den här uttagningen... Men det är troligen bara intervjun som kommer skilja oss åt även här... Kan tänka mig att dom gärna väljer folk från orten i förstahand och det är väll helt ok...
Nu väntar ännu en helg av testande. Växjö kör winternet-testerna och ett simprov, ska bli kul att se vad dom hittat på. Vatten är ju min vän så jag är inte så orolig.
Så önska mig lycka till så hörs vi snart igen...
Tester...
Då sitter man på pendeltåget påväg till centralen för att ta sig ut till Arlanda. I kväll landar jag i Luleå där räddningstjänstens finest tillika min gode vän och sportfiskekamrat Ola hämtar upp. Morgondagen lär vi spendera åt att lära känna staden och på onsdag är det tester för sommarvick på stationen...
Ska bli intressant att få köra winternets nya tester för första gången. Jag tror det kommer gå bra och jag är inte så orolig inför dom... Alla stationer har ju sin egna modell för tester, så lite nytt lär det bli endå.. Jag har hört att vi kommer få genomgå ett stresstest oxå.
Önskar dock att det var lite senare på säsongen så man hade kunnat passa på att testa fisket i norr, har hört mycket bra om det där uppe... Men det är bara hålla tummarna att det går bra på onsdag så kanske jag får tillfälle under sommaren...
Min räddningslia börjar närma sig sitt slut snart och jag är nöjd över mitt val av station. Katarina är en av den gammla skolans stationer, och jag är glad att jag fått tillfälle att ta del av en grupp som har en sån gedigen erfarenhet av sitt område... De personer man lärt känna här vill man inte släppa taget om. Och det kommer kännas extra tungt att kliva av sitt sista pass... Jag har fått testa på mycket, men framförallt hittat mig själv genom erfarenheterna jag fått.. Nu vet jag mer om hur jag reagerar och fungerar än vad jag tidigare kanske försökte gissa mig till... Mognad och framförallt ödmjukhet är saker jag tar med mig härifrån...
Så önska mig lycka till nu så hörs vi snart igen...
// Brandaspiranten