Brandaspiranten

I juli jobbar jag 254 timmar.. mycket?, nja mer än vissa men absolut hanterbart för en ivrig sommarvikarie. Det är lite frustrerande att sitta hemma mellan passen, något jag fått erfara under de senaste dagarna i Luleå… så att jobba mycket i sommar är snarare hälsosamt för mig…

På måndag börjar nu äntligen alvaret och fram till dess ska jag ladda med tålamod. I boden ser uppdragsbilden lite annorlunda ut gentemot Katarina, naturligtvis pga den stora skillnaden i folkmängd, geografi och riskbild men också i dimensioneringen av styrkan. På KT hade alla en väldigt klar funktion, och det fungerade ju utmärkt då man annars hade klivit varandra på fötterna. I boden kommer jag under sommaren få verka på tre positioner i huvudsak, Rökdykare2, Rökdykare1 och Fordonsförare. Jag har försökt att lära mig hitta i boden och turligt nog har de flesta orters gator relationsnamn (teman). Det finns naturnamn, jordbruk, hantverk, bergarter, asagudar, yrken och en del namn relaterade till militära traditioner (staden är ju naturligtvis präglad av sin funktion som försvarsfortifikation). Allt detta gör det lättare för mig att hitta och ringa in vart olyckan har skett.

Men att larmfrekvensen är lägre går inte att ta miste på. Vilket lägger ännu större vikt på att man är beredd och håller sig på tårna, det är en speciell känsla att både kunna koppla av och att vara alert.

Under sommarmånaderna är det ju också troligt att det kommer en del gräsbränder och skogsbränder, något jag inte riktigt fick pröva på i Stockholm, så med dess olikheter tror jag att erfarenheter från båda två ger mig en rätt bra bild av hur det kan se ut i sverige.

Ha det så bra nu så hörs vi snart igen…